Cause AB Hållbara Relationer
Parrelationer

Knakar det i relationen?

– Vill du få konkret hjälp och användbara verktyg?

– Är du tveksam till att gå i familjeterapi?

– I så fall kan jag hjälpa dig!

0

Du känner säkert till att många uppfinningar egentligen var tänkta att användas till något helt annat.

CocaCola, Viagra och krut är några exempel.

Det du strax kommer att läsa om är ytterligare ett exempel.

Jag har arbetat som medlare i vårdnadstvister på uppdrag av domstolar de senaste 20 åren. Med fler än 1.000 uppdrag är jag en av Sveriges mest erfarna medlare.

Jag har under åren som gått utvecklat en screeningmodell som används för att avgöra om en viss vårdnadstvist över huvud taget lämpar sig för medling, och som även kan avgöra vilken medlingsmetod som i så fall är lämplig att använda.

Jag har haft ett stående motto: ”För att kunna laga något som är trasigt så måste man veta hur det ser ut när det är helt”. I takt med att jag har blivit bättre på att förstå hur ”hela” relationer ser ut har jag också blivit bättre på att arbeta med trasiga relationer.

När jag för drygt ett halvår sedan konstaterade att jag troligen inte kan utveckla screeningmodellen mer så började jag samtidigt inse att mina kunskaper och erfarenheter lämpar sig bättre för människor som INTE separerat och som vill minimera riskerna för att hamna i en separation.

Det var en ganska jobbig insikt, för som konfliktlösare och medlare har min roll alltid varit att lösa konflikter – inte att hindra konflikter från att uppstå!

Men, om jag har klarat av att hjälpa människor laga sina trasiga relationer, hur svårt kan det vara att hjälpa människor att hindra sina hela relationer från att bli trasiga?

Screeningmodellen är central, så låt mig ge dig en kort beskrivning av den:

Målsättningen för domstolens arbete i en vårdnadstvist (inklusive en eventuell medlingsinsats) är att om möjligt underlätta för parterna att nå fram till en överenskommelse om vårdnad, boende och umgänge. För att en överenskommelse ska bli hållbar över tid så måste båda parterna känna tillräckligt stark tillit till att den andra parten både vill och kan hålla överenskommelsen.

Tillit är svår att ta på och svår att beskriva. Men det finns en annan sida av tillit som är lättare att ta på och beskriva – oro.Stämningsansökningar och svaromål innehåller ofta påståenden om brist på samarbete. Bakom ett påstående om samarbetsproblem kan finnas en oro för att den andra föräldern inte vill lyssna på, eller inte förstår, vad som är barnets bästa. Oavsett vad oron handlar om så är det den som ligger i vägen för möjligheterna att bygga tillit.

Oro kan man hjälpa föräldrarna att arbeta med! När oron minskar så ökar möjligheterna att bygga tillit. Ju mer tillit föräldrarna kan bygga upp till varandra, desto bättre blir förutsättningarna för dem att nå en hållbar samförståndslösning.

Mycket förenklat så handlar screeningen om att göra en bedömning av om föräldrarna VILL och KAN hjälpa varandra att minska sin respektive oro/bygga tillit till varandra. Bedömningen avgör om vårdnadstvisten över huvud taget lämpar sig för medling, och vilken medlingsmetod som i så fall är lämplig att använda.

Det är betydligt lättare att arbeta med människor som INTE separerat! Eftersom jag kan utgå från att människor som INTE separerat VILL lägga energi på att bygga tillit till varandra, så är den enda screening jag eventuellt behöver göra en bedömning av om de KAN göra det. Jag kan dessutom utgå från att det troligen går att använda den kraftfullaste medlingsmetoden.

Den kraftfullaste medlingsmetoden bygger på följande tankar (mycket förenklat):

Vi befinner oss i en kärleksrelation för att vi vill få närhet, kärlek och en massa andra positiva känslor. Tillit är en nyckelfaktor. Vi vill känna att vi kan lita på att vår partner vill fortsätta bidra till att vi får alla de där positiva känslorna.

Kopplingen mellan tillit och oro har jag beskrivit ovan.

Oro är som vatten – den ändrar form. Den mjukaste formen av oro är en fundering. När han kommer hem fyra timmar efter att han lämnade jobbet, så lägger du förmodligen inte mer energi på det än en kort fundering första gången det händer.

Men om det händer flera gånger per vecka, och om det händer att hans skjorta luktar parfym eller har spår av läppstift, då förvandlas funderingarna till oro. Och när du upptäcker att han istället för att åka på konferens åkte till ett lyxhotell och att det var två personer som bodde i rummet, då förvandlas oron till en övertygelse.

I våra relationer har vi alldeles för lätt att gå hela vägen från funderingar till övertygelse. Och det säger sig självt att det är lättare att handskas med en fundering än med en oro eller en övertygelse. Dessutom handskas vi inte sällan med vår oro på ett destruktivt sätt. Vi kan t ex börja bete oss på ett sätt som kan tolkas som ett kontrollbehov eller en oförmåga att lyssna.

Så vad kan jag göra för att hjälpa dig och din partner?

  1. Jag kan hjälpa er att se er respektive oro/övertygelse och att formulera den med ord.
  2. Jag kan ge er verktyg som gör det möjligt för er att handskas med er egen oro och att hjälpas åt att minska varandras oro.
  3. Jag kan hjälpa er formulera enkla ”överenskommelser” som gör det lättare för er att påminna er själva om vad ni behöver tänka på, vad ni behöver hjälpa varandra med, och hur ni ska göra det.

Verktygen ni behöver använda är inte komplicerade, men för de flesta känns de obekväma och ovana att använda. Ni behöver troligen hjälp och stöd över en viss tid för att verktygen ska börja kännas bekväma och vana att använda.

Om ni är tveksamma till att gå i familjeterapi

men ändå vill ha konkret hjälp och användbara verktyg så finns jag här!